onsdag, oktober 18, 2006

Det är mänskligt att fela...

men gudomligt att förlåta! Läser i Expressen om Åmselemördaren Juhas eventuella frisläppande. Och att efter alla dessa år skrika på hämnd visar på en väldigt sjuk människosyn. Självklart förändras alla människor under sin livstid och så även Juha. En sån som Juha föds dessutom inte sjuk utan skapas av sin omgivning och uppväxt. Så han är ju säkert ett offer han också från början.

Det ursäktar förstås inte hans brott och om han inte förändrats till det bättre under sina år i fängelset ska han inte släppas ut. Problemet är ju att man inte får nån rehabilitering och vård på fängelser och utan det är det svårt att ändra på ett beteende.

Men OM han nu skulle vara en bättre människa, som ångrar sina brott och kan förväntas leva ett "normalt" liv finns ingen anledning att hålla honom inspärrad. Den som söker hämnd bör gräva två gravar, även sin egen, den som förlåter i sitt hjärta får frid!

3 kommentarer:

Hellstream sa...

Det är ju en del av bedömningen man får göra när nådeansökan tas upp. Man kan ju inte utgå från att han INTE klarar det.

Anonym sa...

Jag tror att man inte vågar chansa. Man vill tvärt om VETA att han klarar det innan han får gå ut. En paradox i sig. Ingen kan veta hur det går innan man har provat, men ingen vågar prova!

Hellstream sa...

Moment 22!